

- 15 zucchiniblommor
- 200 g vetemjöl
- 1 ägg
- olja till friteringen
- salt och peppar
- 1 dl kolsyrat vatten
- ricotta eller annan färskost
Tillagning:
Blanda mjöl, ägg och vatten till en smet. Vispa ingredienserna tills smeten. Eventuellt med tillsats lite vatten.
Skölj zucchiniblommorna och ta bort pistillen, och torka dem försiktigt i en bomullsduk.Fyll blommorna med ricotta eller annan färskost och hårdost i tunna stavar.
Värm olja I en medelhög stekpanna.
Doppa blommorna i smeten, lägg dem försiktigt i den varma oljan så att blommorna täcks (du kan kontrollera temperaturen med några droppar smet), stek några i taget och vänd dem en gång.
När de är gyllene ta bort dem med hjälp av en hålslev och låt dem torka på hushållspapper. Strö med lite salt, lägg dem på ett serveringsfat och servera.

Recept på Zeppole di San Giuseppe
Förberedelsetid: 3 timmar cirka, Antal portioner: cirka 30 st. zeppole
Ingredienser: 300 g vetemjöl, 240 g smör, 10 st. ägg, 1 nypa salt, 1 nypa socker, 700 g vatten, florsocker till dekorationen, majsolja till friteringen
Till krämen: 400 g vaniljkräm och 250 ml vispad grädde
Tillagning: Börja med att förbereda degen till zeppole genom att hälla vattnet i en kastrull, en nypa salt och smöret i små bitar. Värm upp på svag värme tills smöret smält och så fort vattnet kokar lätt ta bort kastrullen från plattan och häll snabbt i mjölet.
Rör om ordentligt med hjälp av en träsked och se till att alla ingredienser blandas väl. Smeten ska lätt glida ner från kastrullens sida så ni får röra om i cirka 10 minuter, ta gärna hjälp av en visp, låt smeten svalna. Tllägg ett ägg i taget medans ni rör om ordentligt, ta gärna hjälp utav en matberedare, det enda viktiga är att ni rör ner ett ägg i taget.
Låt sedan smeten vila i cirka 30 minuter.
Under tiden förbered vaniljkrämen och låt den sedan svalna vid sidan om täckt med plastfolie för att undvika att det bildas en hinna på ytan utav krämen.
Klipp ut små rutor, 8 cm långa, utav ugnspapper för att ni ska kunna reglera er lättare med storleken på era zeppole.
Lägg ner smeten i en spritspåse och spritsa ut runda zeppole direkt på ugnspappret. När ni nästintill tagit slut på all smet värm upp oljan i en stekpanna med höga kanter, oljan ska inte vara för varm så se till att hälla på medelvärme.
När oljan är varm lägg i zeppole, några i taget så de inte fastnar i varandra, med hjälp utav en pincett drar ni av ugnspappret. Låt dem friteras sakta och vänd på dem när ni ser att de fått en fin färg.
Med hjälp utav en hålslev lyft ur zeppolena och lägg upp dem på kökspapper så att fettet rinner ut, fortsätt sedan att fritera resten utav zeppolena.Vispa upp grädden och blanda sakta ner grädden i vaniljkrämen. Spritsa zeppolena genom att fylla upp i mitten och dekorera med goda bär och lite florsocker på toppen!

Valet ses som en seger för premiärminister Matteo Renzi.
Det behövdes fyra omröstningar i parlamentet för att utse Mattarella, då det krävdes två-tredjedelars majoritet i de första tre omröstningarna, vilket kandidaten inte fick. Men vid den fjärde omröstningen krävdes enkel majoritet. Då kunde Mattarella få de nödvändiga 505 rösterna av de 1 009 parlamentarikerna som var tillåtna att rösta.
Mattarella blir därmed Italiens 12:e president sedan andra världskriget. Han efterträder Giorgio Napolitano som avgick på grund av hög ålder för två veckor sen.
Sergio Mattarella är ganska okänd för italienarna, trots att han sedan länge har verkat i politiken. Sicilianaren Mattarellas politiska karriär inleddes efter att hans bror Piersanti blev ihjälskjuten av den sicilianska maffian år 1980. Han har rykte om sig att vara reserverad men rakt på sak. Mattarella svärs in nästa vecka för en sjuårsperiod.
Presidentposten i Italien är i stort ceremoniell. Men under politiskt instabila tider har presidenten rätt att upplösa parlamentet, utlysa val och välja premiärminister.




La luna besjunges av Gianni Togni 1980





Hon lever sedan 30 år i Italien och har Rom som sin hemstad. I sin bok berättar hon om händelser, möten med blad andra Marcello Mastroianni, Anita Ekberg, Papa Francesco. Hon reflektioner över italiensk kultur och byråkrati. Enligt henne har Italien tre religioner; katolicismen, fotboll och mat. Italienarna ägnar stor del av sitt dagliga liv och tankeverksamhet åt mat, att planera och prata om vad som ska lagas, att handla på marknader och i kvartersbutikerna, att tillaga maten och att i lugn och ro avnjuta måltiderna i gemenskap. Undantaget är frukosten som ofta för de vuxna är bara en café på stående fot, hemma eller på baren.


Påskfirandet i Italien börjar veckan innan Påsk, på Palmsöndagen, la Domenica delle Palme. Då går man till kyrkan och hämtar en välsignad olivkvist, symbolen för fred, och hänger den hemma. Så följer den heliga veckan fram till Påsk. Skärtorsdagen och långfredagen är en vanliga arbetsdagar och firas bara i kyrkan.
På Påskdagen äter familjen en lång måltid tillsammans som ofta avslutas med Colomba Pasquale, ett bakverk i formen av en duva, och Prosecco (Italiensk champagne) att dricka till. Annandag Påsk, Pasquetta, firas också med familjen och vänner gärna med utflykter i naturen.
Barnen får cellofaninklädda chokladägg med någon liten sak som överraskning inuti, typ kinderägg men större.


Det finns flera teorier om etruskernas ursprung. En teori som lagts fram av Herodotos, historieskrivningens fader, på 400-talet f. Kr. var att etruskerna på grund av hungersnöd utvandrat från Lydien i Mindre Asien. En annan grek, historieskrivaren Dionysios, hävdade några århundraden senare att etruskerna var infödda i Italien. Moderna historiker har teorierna att de kom invandrade norrifrån eller att de var ett blandfolk.
Etruskernas språk har man inte lyckats tyda. Alfabetet liknade det grekiska men skrivsättet var från höger till vänster. Man känner idag till ungefär 9 000 etruskiska inskrifter, och man har sedan 1885 samlat dessa i ett stort vetenskapligt verk vid namnet Corpus Inscriptionum Etruscarum.
Grekerna benämnde etruskerna tyrsenoi eller tyrrhenoi och romarna kallade dem tusci eller etrusci. Ur dessa ord kan man härleda namn som Tyrrenska havet och Toscana.
Samhället bestod främst av gifta par. Kvinnorna var mindre till växten, ca 1,55 m, än männen, ca 1,64 m. Medellivslängden för kvinnor var 50 år. Etruskerna var ett förhållandevis jämställt folk där kvinnor och män var ute gemensamt på ceremonier och skådespel och låg till bords och åt tillsammans.
Kvinnornas kläder var färgstarka med broderier och lätta tyger. De färgade håret och bar stora smycken.
Etruskerna ägnade sig åt jordbruk och handel, som bedrevs till stor del till sjöss. De bröt koppar, järn och tenn och var skickliga på att bearbeta metallerna. Man odlade säd, vindruvor och oliver och födde upp får. De var duktiga på väg- och brobygge, att ta hand om vattenförsörjningen med dammar och cisterner och att bygga avlopp och torrlägga träsk.
Deras tro var fatalistisk. Tre huvudgudar dyrkades; Tinia som jämställs med Jupiter, Uni med Juno och Menrva med Minerva. Dessutom fanns ett antal andra gudar med grekiska och romerska motsvarigheter.
Sina städer byggde de på kullar efter system med två korsande huvudgator, ofta med tre portar och stadsmur. Utanför städerna låg gravstäderna – nekropolerna – av olika typer; uppbyggda hus som i Cerveteri (Caere), utgrävda i jorden som i Tarquinia eller som uthuggna gravrum i tuffklipporna som finns utbrett utanför de små städerna norr om Rom. I många gravar finns målningar som under den tidiga etruskiska epoken hade naturmotiv och skildrade fest och lek, medan de yngre gravdekorationerna är fyllda av monster med ormar i håret, demoner och blodiga massakrer. Det finns också sarkofager med skulpterade lock bevarade.Etruskernas tempel byggdes av soltorkat tegel och kolonner av trä, prydda med färgglada terrakottaornament och skulpturer på taket. Det största etruskiska templet Jupitertemplet byggdes på Capitolium i Rom, och invigdes i slutet av 600-talet f.Kr. Det hade tre kammare och öppna flyglar, och tre rader av pelare på framsidan.

Många föremål finns bevarade från etruskerna. Speciella är de i svart blank keramik, bucchero, som finns att se på de många etruskmuseerna. De främsta museerna är Museo Nazionale di Villa Giulia i Rom och Museo Nazionale Tarquiniese i Tarquinia. I filmerna nedan får vi se samlingarna på dessa museer.
Leonardo målade tavlan under åren 1494-1498 genom att använda en ny torr teknik istället för den traditionella freskmålningen på väggar. Originalfärgerna har genom åren försvunnit och många försök till hållbara restaureringar har gjorts, senast 1999.
Du måste förboka guidad visning i god tid för att få se målningen. Grupper om max 25 personer åt gången får tillträde. Här kan du få en snabbvisning in Italiano på 2 minuter:
Både målningen och klosterkyrkan finns med bland UNESCOs världsarv.


Boken är slut på förlaget men kommer att tryckas i reviderad version och ges ut i höst 2014. Till dess finns den att låna på biblioteket!