Det finns flera teorier om etruskernas ursprung. En teori som lagts fram av Herodotos, historieskrivningens fader, på 400-talet f. Kr. var att etruskerna på grund av hungersnöd utvandrat från Lydien i Mindre Asien. En annan grek, historieskrivaren Dionysios, hävdade några århundraden senare att etruskerna var infödda i Italien. Moderna historiker har teorierna att de kom invandrade norrifrån eller att de var ett blandfolk.
Etruskernas språk har man inte lyckats tyda. Alfabetet liknade det grekiska men skrivsättet var från höger till vänster. Man känner idag till ungefär 9 000 etruskiska inskrifter, och man har sedan 1885 samlat dessa i ett stort vetenskapligt verk vid namnet Corpus Inscriptionum Etruscarum.
Grekerna benämnde etruskerna tyrsenoi eller tyrrhenoi och romarna kallade dem tusci eller etrusci. Ur dessa ord kan man härleda namn som Tyrrenska havet och Toscana.
Samhället bestod främst av gifta par. Kvinnorna var mindre till växten, ca 1,55 m, än männen, ca 1,64 m. Medellivslängden för kvinnor var 50 år. Etruskerna var ett förhållandevis jämställt folk där kvinnor och män var ute gemensamt på ceremonier och skådespel och låg till bords och åt tillsammans.
Kvinnornas kläder var färgstarka med broderier och lätta tyger. De färgade håret och bar stora smycken.
Etruskerna ägnade sig åt jordbruk och handel, som bedrevs till stor del till sjöss. De bröt koppar, järn och tenn och var skickliga på att bearbeta metallerna. Man odlade säd, vindruvor och oliver och födde upp får. De var duktiga på väg- och brobygge, att ta hand om vattenförsörjningen med dammar och cisterner och att bygga avlopp och torrlägga träsk.
Deras tro var fatalistisk. Tre huvudgudar dyrkades; Tinia som jämställs med Jupiter, Uni med Juno och Menrva med Minerva. Dessutom fanns ett antal andra gudar med grekiska och romerska motsvarigheter.
Sina städer byggde de på kullar efter system med två korsande huvudgator, ofta med tre portar och stadsmur. Utanför städerna låg gravstäderna – nekropolerna – av olika typer; uppbyggda hus som i Cerveteri (Caere), utgrävda i jorden som i Tarquinia eller som uthuggna gravrum i tuffklipporna som finns utbrett utanför de små städerna norr om Rom. I många gravar finns målningar som under den tidiga etruskiska epoken hade naturmotiv och skildrade fest och lek, medan de yngre gravdekorationerna är fyllda av monster med ormar i håret, demoner och blodiga massakrer. Det finns också sarkofager med skulpterade lock bevarade.
Etruskernas tempel byggdes av soltorkat tegel och kolonner av trä, prydda med färgglada terrakottaornament och skulpturer på taket. Det största etruskiska templet Jupitertemplet byggdes på Capitolium i Rom, och invigdes i slutet av 600-talet f.Kr. Det hade tre kammare och öppna flyglar, och tre rader av pelare på framsidan.
Rekonstruktion av Jupitertemplet
