Sogni Italiani

 

Vi kom söderifrån och körde länge på de smala vägarna i ett ödsligt och vackert berglandskap med målet Palazzo Adriano. Det kändes mycket avlägset och svårfunnet. Vi pratade i bilen om de osynliga städerna som ligger alldeles intill vägen men skyms av höjder och bergstoppar och rätt som det var såg vi Palazzo Adrianos bebyggelse breda ut sig mellan bergskullarna.

Här bor bara cirka 2500 invånare men är ändå en egen kommun.

 

 

Vi parkerade vid torget Piazza Umberto och genast vi gick ur bilen blev vi hjärtligt välkomnade och infångade av två kommunanställda kvinnor. De bjöd oss in i det lilla filmmuseet av Cinema Paradiso som ligger intill torget, och berättade om staden. Vi skulle absolut skriva i gästboken och fotograferas tillsammans med dem. De var mycket vänliga och vi kände oss väldigt VIP och snart förstod vi att det var sällan det kom turister hit. De ville veta var vi hört om staden och hur vi hade hittat dit. På knackig italiano berättade vi att vi sett filmen Cinema Paradiso och ville se det fina torget och staden där den spelats in. Efter att vi bytt adresser frågade vi efter ett matställe. Det var på eftermiddagen och ännu inte öppet för kvällen, men efter ett telefonsamtal guidades vi till en av stadens två restauranger som öppnade för oss. Vi beställde in flera lokala rätter för att återgälda vänligheten, när nu kocken ändå var på plats.

 

Efter någon vecka hemma fick jag ett stort paket med turistinformation och en bok om Palazzo Adriano från de båda kvinnorna. Vilka stolta ambassadörer för sin kommun!

 

Se en liten film om staden och museet : https://www.youtube.com/watch?v=DU8M8gTuy5E (5 minuter)

 

 

 

 

 

 

En härlig film från 1988 av Giuseppe Tornatore om vänskap och filmens betydelse. Handlingen utspelas i den lilla staden Palazzo Adriano på Sicilien där regissören Salvatore Di Vita växte upp under smeknamnet Toto. Han höll till på biografen Paradiso hos Alfredo, filmmaskinisten, och blev hänförd av filmens magi. Totos pappa var borta i kriget och Alfredo blev som en fadergestalt för honom.

Innan filmerna visades för publiken censurerades de av stadens präst, Fader Adelfio. Han satt i biosalongen och såg hela filmerna och vid kärleksscenerna plingade han i en klocka så att Alfredo kunde klippa bort de olämpliga delarna. Alla dessa filmsekvenser samlade Toto och klippte ihop till en film. I Cinema Paradisos slutscen kan vi se alla de förbjuda kyssarna: https://www.youtube.com/watch?v=BW_-0H_u3RQ

 

 

 

 

Det blev ett kort besök i Palermo, den största staden på Sicilien, med drygt 720 000 invånare. Vi parkerade bilen en bit från centrum och vandrade omkring en eftermiddag för att uppleva atmosfären. Det mest imponerande var träden i parken, där vi pausade och åt vår matsäck.

 

 

 

Här bodde vi i en olivlund strax väster om Cefalu på Siciliens nordkust. Vi hade rest med Ryanair, kommit fram till Palermo, efter en mellanlandning i Stansted, och hyrt bil och sedan tagit oss hit. Det var en vacker plats med olivträdet framför huset.