Vandringsleden sentiero azzurro (blå stigen) tar cirka fem timmar totalt. Om du är vältränad och startar tidigt på morgon kan du klara hela sträckan på en dag. Vi valde dock att dela upp vandringen mellan de små kustbyarna, Monterosso al Mare, Vernazza, Corniglia, Manarola och Riomaggiore, på flera dagar för att få tid att uppleva vandringarna och byarna i lugn och ro.

Man löser dagspass (för 1, 2, 3 eller 7 dagar) som kostar 5 – 20 € för att vandra på lederna. Det kan hända att vissa sträckor stängs av, för vandrarnas säkerhet, vid t ex rasrisk. Skaffa dig färsk information om tillgängligheten där du köper dagspasset, så du slipper vända om under vandringen.

Monterosso al Mare. Störst av byarna med fin sandig badstrand. Här är det lätt att hitta boende, både hotell och lägenheter.

Utsikt från stigen över Monterosso al Mare
 

Vandring Monterosso al Mare – Vernazza. Detta är den mest utmanande sträckan med höga nivåskillnader som ibland är branta trappor. Den tar cirka två timmar att vandra.

Vernazza. Ligger vackert på en höjd med en borg mot havet. Det finns en liten sandstrand och ett litet torg kantat av matställen och glassbarer.

 
 
Vandring Vernazza –  Corniglia. Också denna etapp på cirka en och en halv timma är hisnande med smal stig längs höjdsluttningen ibland med brant lutning.

Corniglia. Ligger på en klippa en bit från havet. Kommer du hit med tåg så ligger stationen 800 meter nedanför byn. Man kan välja trappan med 365 trappsteg eller ta bussen upp. Det finns ett litet torg med serveringar och vackra utsiktsplatser. Det ska också finnas en privat strand som kan nås från stationen via en tunnel.  

Corniglia i regn
 
Vandring Corniglia –  Manarola. Här är det lättare vandring på grusad led och skyddande staket mot stupen. Det tar cirka en timma.

Manarola. Byn klättrar på klippan ner i ravinen. Den har i princip en end gata som leder ner till den lilla båtplatsen. Alla fiskebåtarna ligger uppdragna på land längs nedre delen av gatan eftersom det inte finns någon båthamn.

 
 
Vandring Manarola –  Riomaggiore. En kort sträcka på cirka en halv timma på Via dell' Amore (Kärleksstigen), som är tillgänglig också med barnvagn och rullstol.

Riomaggiore. Är den sydligaste byn i Cinque Terre. Den är med sina drygt 2000 invånare näst störst. Den största gatan genom byn är brant sluttande och det kräver en ansats att gå hela vägen upp. I byn finns en kyrka från 1300-talet, San Giovanni Battista,  och en borg från 1200-talet,  Il Castello sul Colle del Cerricó. Det finns en stenig strand för bad som nås via en smal trappa längs klippan.

 
 
 

Om du gillar Italien och att vandra och vill få en lagom utmaning med hisnande vyer så tycker jag att Cinque Terre kan vara ett bra val. Vill du uppleva Cinque Terre utan att vandra kan du åka tåget som stannar vid alla byarna. Vill de se landskapet och byarna från kusten kan du sommartid åka båt som också angör några av byarna. Hur båttrafiken angör finner du på http://www.navigazionegolfodeipoeti.it/orario.asp?lang=ita

 

 
Cinque Terre är en nationalpark som sedan 1997 finns med i UNESCOs världsarv.
 
 

            

 

I Toscana söder om Florens ligger staden Arezzo. Vi ville se staden där den italienska filmen Livet är underbart (La vita è bella) spelades in. En fantastiskt film från 1997 i regi av Roberto Benigni. Här kan du få några minuters smakprov från en av de bästa scenerna i filmen i detta youtubeklipp:

http://www.youtube.com/watch?v=h_Fe9ohptEQ

 

Staden har cirka 100 000 invånare. Det finns många historiska byggnader och ett fantastiskt torg Piazza Grande. Torget ligger högt upp i den äldre stadkärnan som sluttar kraftigt ner mot den nyare, moderna delen av Arezzo. Torget är vackert men ödsligt och det upplevs inte idag som en naturlig mötesplats eftersom den ligger högt över stadens moderna centrum, där bostäderna och kommersen finns.

Bäst är det att besöka den fina trädgården Villa Lante en het sommardag. Där kan du få skugga och svalkas av vattenporlet. Villa Lante ligger intill byn Bagnaia i regionen Lazio strax öster om Viterbo. Området togs i bruk år 1566 för att där uppföra ett sommarpalats med trädgård och park åt en kardinal Gambara. Målsättningen var att skapa en plats "vars skönhet samtiden aldrig har skådat".

 

 

 

 

 

 

 

 

                  Trädgården är öppen tisdag – söndag 8:30 – 16:30 obs! stängt måndagar.

 

Stenbordet på bilden användes för kardinalens festmåltider. Vattenrännan i mitten av bordet innehåller det friska källvattnet som rinner genom hela trädgården i fontäner och vattenfall. Under måltiderna kunde man kyla vinet och skölja händerna. Sinnrikt, eller hur?